Stresshantering

Vårt ständiga livs och samhällsproblematik är stress. Lär dig att älska stress, då det är motorn i vår kropp. 2001-2005 var jag avdelningschef för en stressavdelning inom psykiatrin. Sedan dess har stresskurser och personer med olika stressreaktioner avlöst varandra i en ständig strid för att få konkreta verktyg för stressen. Jag trodde ett tag att det skulle lägga sig, men det blir bara mer och mer aktuellt att förhålla sig till detta ämne.

Kontakta oss Image

Om mindfulness

Fråga:
Att ägna sig åt mål och målbilder, motverkar inte det att vara mindfulness och leva här och nu, för när jag tänker på mål är jag ju i framtiden i mina tankar?

Svar:
Först vill jag ge en liten bakgrund till mindfulness. Mindfulness introducerades i USA av Jon Kabat-Zinn i början av 1980-talet och var i första hand tänkt för sjukvården och då för dem med kroniska besvär t.ex. smärta, cancer, AIDS, fibromyalgi och stresstillstånd.Mindfulness kan beskrivas som ”a flexible state of mind” – en ökad förmåga att ha ett helhetsperspektiv där jag själv kan bestämma vad jag vill ha fokus på för stunden. Jag kan därmed utestänga det som för tillfället stör det jag gör just nu. Mindfulness ger oss ökade möjligheter att fatta bra och kloka beslut när vi blir mer observanta på våra automatiska beteenden. Mindfulness gör att vi utvecklar vår förmåga till kontakt med verkligheten så som den är och inte sådan som vi tror att den ser ut.
Att träna sig i mindfulness innebär kort och gott att öva sig att leva i nuet, inte bara vara i nuet, utan att i allt högre utsträckning vara medveten om ögonblick för ögonblick och därmed göra bra val för framtiden.
När jag integrerat mina målbilder i mitt inre har jag gett min kropp en vägledning om vilket som är mitt önskade läge eller vad det är jag vill till, och min kropp kommer att följa målbilden utan att jag behöver ha ett medvetande i varje stund om vart jag är på väg. Om jag inte vet vart jag vill med livet är det lätt att fastna vid livets vägskäl och älta alla val jag måste göra och att sedan grubbla över om jag fattade rätt beslut. Detta motverkar att kunna leva i nuet och ta vara på de goda ögonblick som passerar. Livsmål, målplanering och mindfulness är därför sammanbundna med varandra. När du tränar mindfulness blir du mer medveten om vad som är viktigt i livet och du väljer lättare din väg för framtiden. När du vet det och ditt liv blir mer och mer utstakat har du fler möjligheter att ta vara på livets alla härliga ögonblick. Kombinationen av målplanering och mindfulness gör det därmed möjligt att lättare kunna byta fokus i nuet, eftersom du redan vet vilken väg du ska tillbaka till.

Om stress (intervju i Smålandsposten)

– Det är inte farligt att stressa. Utan den förmågan hade vi människor inte presterat någonting, säger Patrik Welander, som bland annat är Certifierad Coach och Mental Tränare.
I höst leder han kurserna Stresshantering på Medborgarskolan och Mental träning på Folkuniversitetet. Där ska han få deltagarna att såväl lära sig förebygga stressiga situationer som att hantera sina livspussel. Och i sitt arbete drar han sig inte för att använda provocerande påståenden som att det råder ansträngningsfobi i samhället och att vi lider av trygghetsnarkomani.
– Att tycka synd om oss själva och varandra hjälper inte. Idag har utbrändhet blivit så allmänt vedertaget och socialt accepterat att om någon arbetar mycket blir den personen snabbt varnad av sin omgivning att inte överanstränga sig.
Men enligt Patrik Welander blir vi inte stressade av att ha mycket att göra, däremot av att fokusera på fel saker, se hinder i stället för möjligheter och låta oss tryckas ned av Jantelagen.
– Man grämer sig mer över de få saker man inte hann med eller lyckades med under en dag, än gläds över det man faktiskt åstadkom. En god regel är att lägga 80 procent av sin energi på det som varit bra och bara 20 procent på det man är missnöjd med, inte tvärtom. Dessutom är det stressframkallande att försöka vara lagom och inte våga sticka ut.
En av de övningar Patrik Welander använder sig av är att låta deltagarna skriva upp de guldkorn de hittar i sin vardag för att vänja hjärnan att fokusera på bra saker.
– Jag använder mig också av avslappningsövningar för att var och en ska hitta sitt inre rum och finna kraften där. Dessutom ställer jag många frågor som både utmanar och för deltagarna framåt.
Patrik Welander har lång erfarenhet av att arbeta med mental coachning i olika former. Han har bland annat varit avdelningschef på en stressavdelning och håller sedan några år kurser för landstingets personal inom verksamheten DELTA. Ansvarig för denna är Inger Nilson.
– Vi har rehabiliterande och förebyggande verksamhet för personalen för att kunna undvika sjukskrivningar och för att underlätta återgången till arbete för dem som är sjukskrivna. Patrik Welander håller i de kurser som handlar om stresshantering och avslappning och han har fått väldigt goda utvärderingar av deltagarna, berättar hon.

Dessa kurser har inte varit öppna för allmänheten, men genom Medborgarskolans och Folkuniversitets försorg kan nu den som är intresserad ta del av Patrik Welanders entusiastiska livsinställning. För antingen det gäller ren stresshantering eller mental träning handlar det om att förbättra sina livsmål.
– Var och en måste själv välja det liv man vill ha, konstaterar Patrik Welander.

Kortisol

Kortisol frisätts från binjurarna när vi är stressade och fungerar som ett aktiviteteshöjande hormon. Förutom att det gör oss starkare tillfälligt, så blockerar det östrogen och minskar därmed vår fertilitet samt den skyddande effekt som östrogen har. Vid långvarig stress kan binjurarna bli utmattade och yttrar sig genom att du inte kommer upp ur sängen. Visst kan du aktivera dig om det tex börjar att brinna, men då är det adrenalin som styr oss, utifrån rädslan vi upplever. Binjureutmattning är således detsamma som utmattningssyndrom och har en rent medicinsk förklaring i allra högsta grad. Produktionen av kortisol återhämtar sig snabbt efter 3-4 dagars rejäl vila, men du är snabbt tillbaka i samma läge om du inte tar omhand kroppen och minskar stressen som gör dig utmattad.

Fakta